Min väg är spikrak. Det är din väg som är krokig.

Jag får allt för ofta kommentarer av människor i min närhet om vissa val jag gjort/gör/tar i mitt liv. Om att allt ska vara så "speciellt". Att man inte vågar köpa saker till min son. Eller pikar om varför jag inte äter vissa saker. Eller pikar om saker jag väljer att äta. 

Det förundrar mig.

Det är kanske bara en osäkerhet hos människor. Kanske för att man inte riktigt förstår. Eller för att det är något som är, som det inte brukar vara. Många tror nog att det är en trend, som allt annat, något som fladdrar förbi så snabbt så man inte hinner med. Hinner inte med att se, förstå eller smaka. 

Kanske tror man att vägen är krokig och att det är svårt att hitta rätt.

Min väg är spikrak.

Det är din väg som är krokig.

Att hinna smaka.

I sommar har jag prövat nya recept. Recept på det goda i livet. En ren mat. En enkel mat. En rak väg.

Ett recept jag gjort några gånger nu är det här. Ett enkelt recept på hemmagjord "Bounty". 


För när man tar det enkla och blandar uppstår fantastiska smaker. Helt naturligt. En rak väg.

Men man kan ju om man vill, ta den krokiga vägen. Så här ser den ut.
Om du känner för att pröva den raka vägen så finns det massor av andra härliga recept på Louisas blogg "Mitt Gröna kök".  

3 kommentarer:

Fifi sa...

Du får det att låta så enkelt! Och ofta är det nog det, det är nog bara det att många av oss är vana vid det krångliga,

Louisa sa...

Så så sant! Vilken otroligt läsvärd blogg du har.
Och jättekul att du gillar mina recept förstås, tack för det fina berömmet!

J. Prylutmaningen sa...

Fifi; asså jag käkar på donken ibland jag med. Men jag är medveten och tar alltmer den "raka vägen"!

Louisa: Tack! Vad glad jag blir!